- Medborgarlön. Människor ska inte tvingas flytta från hus och hem och förnedras på försörjningsstöd vid arbetslöshet. Medborgarlönen anpassas efter tidigare inkomster med en tilltagen lägstanivå som går att leva på. Akassa blir då överflödigt och kan avvecklas, likaså försörjningsstödet.

- avveckla Fas3. Detta helvetesprojekt där folk är slavar och får jobba gratis, utan trygghet och anställningskontrakt.

- Statlig anställning. Efter 3 månaders arbetslöshet erbjuds den arbetslöse en riktig statlig anställning med marknadsmässig lön. Vips så har vi löst arbetslöshetsfrågan.

- avveckla Försäkringskassan. Vid sjukdom får man sin medborgarlön, det behöver inte finnas separata bidrag vid arbetslöshet respektive sjukdom.

- Arbetsförmedlingen. Inga krav på inskrivning då en individ har sin medborgarlön. Vidare anställning av kompetent personal på Arbetsförmedlingen. Personal som verkligen har kunskap om arbetsmarknaden samt nätverk och branschspecifik kunskap. Arbetsförmedlingen ska vara ren servicemyndighet för den som känner behov av kvalitativ karriärcoaching.

- Utträde EU. Detta vansinnesprojekt som kostar multum varje år, som bidrar med? Ja saker som vanligt folk inte har en aning om.

- Markant minskad invandring. Förutom att spara pengar så bidrar denna åtgärd till minskad konkurrens på arbetsmarknaden.

- Studiestödet och CSN. Avveckla lånedelen. Hela summan blir ett bidrag. Detta bidrar till att människor slipper ta lån och att lön måste betalas ut till massa byråkrater på CSN. Alternativet här kan annars vara att avveckla allt vad studiestöd och CSN heter, människor kan studera och försörja sig på medborgarlönen.

- Höjd skatt för de rikaste. Man får inte ut något av att gräva i tomma fickor. Rika människor klarar sig alltid oavsett om det försvinner några miljoner. Låg- och medelinkomsttagare får det alltid kärvt vid små förändringar, man vill tillfredställa den stora massan, inte ett litet fåtal.

- Återinföra förmögenhetsskatten. Denna skatt som Moderaterna tog bort för att gynna de rika. Förmögenhetsskatten bidrog till stora skatteintäkter varje år. Hur finansierade man detta? Jo genom sänkt akassa och utförsäkring av sjuka och arbetslösa, totalt vansinne.

På tio minuter så har jag löst hela det socialdemokratiska dilemmat, åtgärder som ni verkligen står för och som bidrar till att Sverige blir ett bättre land att leva i.

Nu tror man ju säkert att det är slut här, det kan väl inte finnas fler klausuler, fler kontrakt? Fel, tydligen så lyckades de förtroendevalda vid denna tidpunkt också med bedriften att skaffa sig förmånligt pensionsavtal, vad sägs om att vid 40 års ålder ha möjlighet att ta ut kommunal politikerpension motsvarande 35 000 kr i månaden, pengar som rullar in varje månad till 65 års dagen.  Pension vid 40, det låter inte dumt va?

Sen sitter man i Eskilstuna kommun och kör blåslampa på alla som har försörjningsstöd, eller från statens håll tvingar sjuka och arbetslösa ut i sysselsättning för summor som är kaffepengar jämfört med ovanstående.

Jag har saxat ett par meningar ur Jimmy Janssons och Pär Erikssons julhälsning på eskilstuna.se under nyheter  ”Vi har utmaningar också i Eskilstuna. Under året har vi kunnat läsa om ökad arbetslöshet i krisens spår och med det spänningar och känsla av utanförskap som följd.”

Med ovanstående i åtanke så har jag en liten fundering, detta med spänningar och utanförskap, syftar Jimmy Jansson och Pär Eriksson även på Jörgen Danielsson? Så vitt jag vet så har inte Jörgen Danielsson någon sysselsättning idag, och har väl inte heller haft sedan han avsade sig sitt uppdrag i landstinget, så vad lever han i dagsläget på för pengar?  Tidigare feta arvoden från landstinget?

Förmodligen har Danielsson svårt att hitta jobb, vad sägs då om att ta studielån, leva på nudlar och plugga några år, för att få ett kvalificerat jobb. Visst har Danielsson precis som alla andra rätt till ersättning vid arbetslöshet och sjukdom, det finns akassa, aktivitetsstöd samt försörjningsstöd att söka, detta är pengar som alla andra får leva på, duger inte detta, är ersättningsnivån för låg? Du Jörgen, får väl sälja din bostadsrätt, bil, leva av dessa pengar tills kontot är tomt. Sen har du rätt att söka försörjningsstöd om du inte har fått något jobb, det kräver dock att du skriver in dig på arbetsförmedlingen och är aktivt arbetssökande, är du för fin för det?

http://svtplay.se/v/2646552/jorgen_danielsson_kan_fa_10_miljoner

http://www.eskilstuna.se/sv/Senaste-nytt/Kommunstyrelsen-beslutar-om-Jorgen-Danielssons-pension/

Personligen så föredrar jag alkohol, detta eftersom jag per automatik är en väldigt lugn person som inte är så orolig och stressad oavsett hur stressad situationen än verkar, har lätt för att somna eller bara sitta och dega vid tvn, eller jobba och kan koncentrera mig.

Cannabis blir jag för trött av, har testat några gånger och vill inte ha det ruset. Vill ha det Alkoholen ger, energin, det är ett helt annat rus.

Men samtidigt tycker jag att man definitivt kan legalisera Cannabis, detta då det är betydligt mildare än Cigaretter. Jag fick rätt så jobbigt med halsen när jag feströkte förut, blev rosslig och fick problem nrä jag löptränade. Detta la sig när jag slutade. Men med Cannabis, aldrig känt av det, så tror faktiskt inte att det är så farligt för halsen. Så hur i helvete kan Cigaretter få finnas därute i vanliga butiker men inte Cannabis. Det är enkelt, makthavarna vill inte att en drog som gör människor lugna ska existera, detta då de blir improduktiva och börjar ifrågasätta om slavlivet, ekorrhjulet verkligen är något att ha.

Det som är legaliserat idag, förutom alkohol är i princip bara speeddroger, nu kanske ni säger att Cigaretter lugnar ner dig. Det gör inte det, det ökar hjärtfrekvensen, sämre blodtryck, hjärtrusningar är rätt så vanliga för personer som snusar/röker. Inga av dessa bieffekter finns vid intag av Cannabis. Sen har ni Kaffe, en rätt harmlös drog, kan tyckas. Men det kan speeda upp en person totalt, göra så att personen inte kan sitta still, rastlöshet och orolighet etc. Detta är bra för staten, då kan de hålla i tyglarna och kontrollera dessa oroliga själar, för folk som är oroliga och nervösa vill ju helst inte göra något som kan slå tillbaka på de själva, fast möjligheten att det överhuvudtaget skulle hända är väldigt liten. Sen alla energidrycker, ja ni förstår själva, dessa preparat gör mer skada än det defakto milda och nästan helt ofarliga gräset.

Det är lite dubbelmoral också, Cigaretter som exempel bär upp sjukvården, många blir sjuka och behöver vård, det ger anställningstillfällen, gör så att det finns att göra på sjukhusen.

Sen är det också så, Nikotin ger ingen effekt, men ändå får det säljas, bara för att människor som är addicted på det inte ska få tuppjuk och få ångest. Finns ingen effekt på det som vanerökare/vanesnusare. Men gräset borde ju då vara bättre då det alltid ger effekt, dvs man får något för pengarna. Det är ett sjukt samhälle vi lever i, staten håller tobaksbolagen och alkoholföretagen om ryggen, så att de kan sälja sina produkter och staten få sina cash, det är precis det allt handlar om.

Ungdomar är lättlurade idag, det är alldeles för få som engagerar sig politiskt mot dessa orättvisor som drabbar dem själva, där har de också en bra väg in och kan med tiden tjäna bättre pengar.

Den gamla generationen lever fortfarande i tron att ungdomar ska ta ”skitjobb” för att lära sig den ”hårda vägen” som de själva alltid har tagit när man frågar dessa. Frågar man sen en ren blå moderat så är denne av samma uppfattning. Gräver man sen lite så sitter denne på ärvda pengar, har gått på Harvard business school och är allmänt dryg, denne har alltså en inpräntad åsikt som är ärvd från tidigare generation, har alltså inte varit ute i den verklighet som denne själv förespråkar. Fair enought, denne har ju inte behövt det. Har kunnat glida runt och enda erfarenheten från donken är nattburgaren efter Stureplans natten. Finns inte någon som helst erfarenhet från den på andra sidan, den som har stått där och tagit skit 5 nattpass på rad, sett misshandel, mord, tvingas vittna i rättegångar utan att få skälig ersättning etc. Man fortsätter att kasta skit, om inte över disk så är det genom telefonluren. Man klagar på att servicen har varit för dålig, ändå har man fått sin burgare eller den service man ska över telefon. I dessa jobb förväntas man ta skit, cheferna kör med klyschor som ” ta inte åt dig” det är ”företaget de är förbannade på inte dig som anställd” Visst det är så, men blir för mycket för många, tillslut borde det koka över.

Det är bara att gå in och köpa en burgare och se hur det ser ut, köerna ringlar sig långa, någon ringer i en klocka och säger att ”nu kör vi en plusmeny tävling” då tjänar pöbeln några kronor till som ett extra tillskott till månadslönen. Det är vanvettigt att söka ett jobb med 500+ sökande, chansen är obefintlig att just du ska få jobbet.

Man ska hitta vägar som andra inte riktigt tänker på, köp en domän och bygg en snygg hemsida där du lägger upp ditt CV och Personliga brev, då kan du söka jobb och ange din hemsida. Arbetsgivaren kan direkt surfa in och se vad du har för meriter utan att behöva öppna massa dokument.

Visst, du kanske inte har några erfarenheter men du måste se de små detaljerna. har man bara gymnasieutbildning så ska man inte skriva att man bara har gymnasieutbildning, man ska specificera små detaljer i sin utbildning, exempelvis, gjorde ett arbete om det och det, givetvis till en rimlig nivå. Kan mycket om det och det och specificera vad man gjort. Framhäva varför man är bra på en viss sak, denna kunskap har inte ungdomar idag. På AF kurser och liknande så är det alltid samma tjafs man kör igenom, man lär en stor grupp att försöka vara unika och stå ut från mängden och sen kör man på med sina teorier. Men vänta nu, om man lär en stor grupp att vara unika hur kan de då vara unika? Då lär man ju ut samma sak till allihopa vilket i slutändan inte blir så unikt. Många ungdomar har ju inte själva möjligheten att tänka så långt att de ska vara unika på sitt sätt.

Men sen är det inpräntat från början, många ungdomar har dåligt självförtroende i grunden och tror inte att de kan få något bättre för att föräldrarna har sagt det. Du måste ha utbildning, du får börja på golvet utan att ha så höga krav eller ”du får inte ha så höga krav när du söker jobb”. De som lyckas får självförtroendet från grunden, föräldrarna bidrar till att skapa självförtroende genom att tidigt tala om hur bra ungen är. Arbetarklassen i Sverige bidrar istället med det motsatta, att trycka ner sina barn så att de ska förstå vilken plats de har i hierarkin, för här är det fult att klättra på stegen, jantelagen gäller.

När det gäller en arbetsgivare så har dessa en skev uppfattning, många tror att en ungdom inte kan leda eller inte har rätt erfarenhet. Man behöver inte ha massa erfarenhet för att vara bra på något, ålder eller liknande säger heller inte hur pass lämpad man är för en tjänst. Likväl är det detta som arbetsgivare går efter. De säger ”vi kan inte ta in honom, han är för ung” trots att denne skapat guld och gröna skogar. Istället så säger man ”vi tar honom istället, han har precis rätt ålder, inte lika mycket erfarenhet, inte lika god social förmåga, men han har åldern inne. Sen håller man käften om fakta ” det sticker inte lika mycket i ögonen på de anställda, då fortsätter de vara effektiva på golvet.

Förutfattade meningar finns det gott om i det här landet, finns ingen förmåga att tänka lite ”outside the box” att göra på ett annat sätt, tänka nytt, att gå emot den stora massan och dess trångsynta värderingar.

Detta är lite roligt då du ska passa in i gemenskapen, klä dig och vara som alla andra, samtidigt lägger man mindre fokus på din förmåga att utföra jobbet. Jag trodde det var arkivarie jag skulle vara, inte nått socialt mästerverk på kafferasterna, höhö!

Nåväl jag har flertalet gånger stött på dessa rekryterare, inte bara stött på, jag har också fått telefonsamtal där man diskuterar guld och gröna skogar när det i själva verket handlar om grundläggande arbetsrätt.

Du kan söka ett jobb hos ett bemanningsföretag, nån rekryterare/jobbcoach där ringer upp dig och säger att du är aktuell för tjänsten. Men vänta nu, hur kan du vara aktuell för en tjänst som Controller om du inte jobbat som Controller tidigare och inte har någon erfarenhet av det? Det roliga är också att  de sedan rakt ut i telefon drar ur sig att de inte vet om det finns något rekryteringsbehov än. Sen kommer det övriga dravvlet att det ska gås igenom massa referenser, inte bara intervju med bemanningsföretaget utan också med bemanningsföretagets kund, med andra ord en utdragen rekryteringsprocess.

Men det fina i kråksången, det mest komiska är det som kommer efter detta, när rekryteraren på bemanningsföretaget egentligen tycker att ens profil passar bättre för ett mer lågkvalificerat yrke, kan du tänka dig att jobba med det här istället? När det sedan är samma procedur för den tjänsten, då ska du dra öronen åt dig, speciellt när det handlar om yrken där du inte tjänar mer än existensminimum.

Dialog:

Rekryterare: Du skulle inte vara intresserad av andra tjänster, jag har en annan tjänst som ….. som också kräver högskoleutbildning.

Jag: Men det är ju ett telefonkneg, det är helt uteslutet, men jag är fortfarande intresserad av Controller tjänsten.

Rekryterare: Ok, men då behöver du inte komma på intervju imorgon utan vi hör av oss när/om det blir aktuellt med Controllertjänsten.

Jag: Vi säger så, tack för att ni ringde

Rekryterare: Tack själv, hej.

End

Du är efter detta i princip rökt i deras register, kan du tänka dig, för att de själva inte kan göra sitt jobb. De kan inte kolla upp vad som krävs för att vara Controller hos ett större multinationellt företag, bland annat erfarenheter sedan tidigare, de vaggar in dig i en falsk bild, vill få dig att ta ett enklare kneg till minimal lön. Vad hade det dessutom spelat för roll om du fått Controllertjänsten, då hade du ändå fått mindre i lön än vad du egentligen ska ha, det är oseriöst när arbetsgivare kontaktar bemanningsföretag för rekrytering vid denna typ av tjänster.

Det här som rekryteraren sa, att denne skulle återkomma om det blir aktuellt med Controller tjänsten, glöm det, du är redan bränd, du springer deras ärenden, du bokar inte själv in tider för intervju, du har ingenting att säga till om. Du kan säga nej, men du är ute ur leken då, de hittar någon annan som vill slicka röv.

Dialogen är fin och sansad, man kör med mörka kort där inga utläggningar förekommer, men båda vet vad som gäller, både rekryteraren och du själv som sökande läser av situationen, du kommer inte få det, du är inte en potentiell kandidat till tjänsten, du är inte en potentiell kandidat till någon tjänst hos detta bemanningsföretag. Hur vet du det egentligen? Jo du hör på rekryterarens röst som blir tillbakadragen och passiv, färre och färre ord kommer  ur deras mun. De gillar heller inte att bli bossade över, vara undergivna. Vill du gå på intervju en annan tid så är det tack och hej, de har hundra andra i sin hög, du är inte unik, såvida du inte är nummer  ett på det du gör.

Detta innebär att du kan sluta bemöda dig med att skriva fina CV;s och Personliga brev, du är ute ur leken och får söka på annat håll, eller bli politiker och förändra förutsättningarna, svårare än så är det inte. Det är en lång resa, men den är värd mödan.

Jag har gjort dessa misstag, jag har stött på dessa girigbukar, ofta psykopater som har värderingar som toppskiktet ofta står för, sparka nedåt och ge förmåner uppåt. Jag har gjort misstaget, men man lär sig av misstag. Jag har gått på det tidigare, men jag går inte på det igen.

Chefen säger att du har tur som har fått den här chansen,
det finns givetvis ingen chans till anställning, du har inte utbildningen som
krävs, du är okvalificerad helt enkelt. Chefen rusar ut i alla hast till sin
Mercedes, han hinner påpeka att han ska på ett möte och att du ska sitta kvar
längre än ordinarie personal, närmare bestämt till 18.00 på en Fredag, när
övriga slutar 16.00, vissa har även gått redan vid 12 snåret, höhö. Du måste
även gå dit på Lördag då det kommer leveranser, övriga leveranser än Posten och
han vill att du ska ha hunnit öppna kuverten. Du tycker det verkar konstigt för
chefen är ju aldrig på arbetsplatsen innan du själv, och har aldrig varit. Han
säger då att du kan skicka breven hem till honom oöppnade, han säger att du ska
göra det, att du får ta av ditt aktivitetsstöd, annars meddelar han Arbetsförmedlingen.
Vad har du för val, inget alls, du gör som han säger. Chefen då, stressar
vidare, du vet att han inte ska på något möte, eller möte och möte, det kanske
är ett möte men han ska ut och spela Golf helt enkelt. Det sista du ser av
chefen är att han har skyhöga dopaminnivåer, självförtroendet lyser, varför
skulle det inte göra det, han är en chef med hög lön, blir han dessutom uppsagd
så väntar ett skönt avgångsvederlag.

Du suckar och accepterar din sits, ja du kanske inte har en
vanlig lön och betalar skatt, men du slipper ju bli av med ditt socialbidrag.
Du känner också att du är en del av samhället, istället för en parasit, du
skulle hellre vara parasit men du får inte, för du ska jobba gratis till en
ersättning motsvarande 130kr/h, väljer du att inte vara slav så ryker din ej
beskattingsbara inkomst, dvs socialbidraget. Du är förnedrad men samhället har
accepterat det, de har accepterat att du inte ska ha mer, dessutom så är ju
ditt jobb inte så viktigt, du är glad att du får vara på en arbetsplats och
träffa folk, andra tror att du träffar folk. Men de anställda umgås inte med
dig, varför skulle de göra det? Du har inte ekonomin till att springa på After
Work, du bor i ett ruffigt område och de andra ser ner på dig för din roll,
inte ens receptionisten anser att du är värdig lön för det arbete du gör. Du
har tom hört att receptionisten som har full koll på dig pratat med chefen om
att denne gärna skulle vilja se dig vara inne på toaletten och dela ut
toalettpapper, att det skulle vara din huvudsakliga sysselsättning  istället.

Tidigare så var du deprimerad och förbannad på samhället,
men det vände, du känner liksom att du har vant dig vid din sits, att du inte
förtjänar lön och en plats i samhället. Samtidigt som du har vant dig vid din
sits och har på tok för låga dopaminnivåer så är du ändå deprimerad när du
kommer hem vid 18.00 Du kan gå ut och supa upp pengarna, men du inser att gör
du det så kommer du inte ha råd att dricka resten av månaden, för den
ersättning du får räcker inte ens till att blunda för den verklighet du lever
i. Dessutom, om du går ut så har du inget självförtroende, du får ingen av det
motsatta könet . Det är inte det att du inte kan bjuda, för du kan bjuda på ett
par groggar, men du vet med dig att du är i en hopplös sits, du har tom
högskoleutbildning men får inte ens det simplaste jobbet, men som chefen sa, du
är inte högskoleutbildad, du har fel utbildning för den här tjänsten, därför
har AF skickat hit dig.

Det roliga enligt dig själv är också att du själv börjar tro
på det, du är egentligen kvalificerad till att vara på chefens position, men du
har med hänsyn till din arbetslöshet blivit deprimerad, och därmed folkskygg.
Det är också därför som AF eller företaget vill att du är det svarta fåret, den
som inte ska prata så mycket utan bara visa åt vilket håll receptionen ligger.
Du har insett att du har fel personlighet för att få ett vanligt jobb, om så
det enklaste städjobbet, städarna har bättre meriter än dig, de har ju någon
form av utbildning som du inte vet namnet på, men de tjänar mer och verkar vara
tillfreds med tillvaron.

Tidigare var du på något som hette Jobbcentrum, det var
därifrån som du fick din anvisning till företaget. Du har sökt några jobb som
administratör och coach på det Jobbcentrum som du är en deltagare i, du är inte
utskriven från Jobbcentrum bara föra att du är placerad på ett företag.
Givetvis så har du inte fått någon av dessa tjänster trots att du har en högskoleexamen,
de vill ha drivna personer. I annonsen stod det att du inte behövde ha någon
specifik examen och eftersom Jobbcentrum är angelägna att få ut människor i
arbete så trodde du att du var den rätta personen.

Men enligt chefen
där, när du pratade med honom så var han restriktiv med uttalanden. Han sa i
alla fall i all hast att de inte anställer någon som är deltagare på
Jobbcentrum, oavsett hur mycket erfarenhet de har av att ha lyssna på andra
arbetslösa i samma sits, det passar sig inte helt enkelt, du ska vara beteendevetare
utan att ha varit arbetslös, du ska ha varit driven. Du tänker i alla hast, men
jag är ju beteendevetare, chefen säger att de vill ha en annan beteendevetare, någon
med personlig lämplighet. Dessutom så medger chefen att du har erfarenhet, men
din åtgärsplacering räknas inte som arbete, det är något som Jobbcentrum har
fixat, enligt chefen kunde du ha varit mer driven med lite framåtanda, så att
du hade fått ett jobb. Du försöker men all tid går åt till att vara på företaget
istället för att söka jobb, du måste klista kuvert. Så du söker ju inget jobb
så hur ska du få ett jobb, chefen påtalade tidigare att det hade med din dåliga
drivkraft att göra du ska ta dig i kragen.

Det sista du ser av chefen när du fått reda på av din
Arbetsförmedlare att du inte är berättigad ledighet är att han kommer med
resväskan. Han tittar inte på dig eller talar till dig, men du hör att han
tydligen ska åka på en kryssning i Karibien. Detta vill han tydligen att du ska
höra så att du ska ta dig i kragen och börja producera lite dopamin, inte vara
så deprimerad utan framåt, så kanske du också får möjlighet att någon gång åka
på en kryssning, du suckar djupt, det blir en tuff sommar tänker du, jag kanske
har tur om jag lyckas ha råd med en 24h kryssning till Mariestad.

Givetvis är det här som det brister, en anställd som anser sig förtjäna en chefstjänst för att denne varit lång tid i verksamheten, samt en styrelse som är så blåögd och tror att det är samma sak att dela ut post eller stå bakom en maskin som det är att leda en organisation och ha en förmåga att se alla medarbetare som just medarbetare.

Är man chef så måste man bortse från personliga relationer, visst man kan ha personliga relationer men det får aldrig gå ut över kompetensen och vad som verkligen behövs i verkligenheten, för det kan lätt bli så att en person som inte alls är kompetent att ta över en tjänst lyckas få ett utökat ansvar eftersom denne varit rövslickare med en personlig relation till chefen.

Varför slickar vissa röv då, varför vill vissa synas med chefen och visa framfötterna, smöra? Jo givetvis för att senare få ta över chefens position eller på annat sätt stiga i grad inom verksamheten. Problemet är bara, denne person som sysslar med detta, är denne kompetent att ta över en chefsroll, är denne kompetent till att hantera ett större ansvar, se vilka förändringar som behöver göras och vart i verksamheten som effektivisering behövs? Ofta inte säger jag, det här är ofta bara ett tecken på maktsugna individer som förmodligen inte är speciellt bra chefer, men de är beredda att kliva över lik för att få vara chef, oavsett hur bra de kan hantera chefsrollen. Men i många fall är det inte heller personens fel ifråga, personen vill klättra men kan inte se sina egna egenskaper och sin egen potential, dessa personer har en tendens till att inte kunna se sina brister.

Men många företag gör det lätt för sig, man plockar in någon som jobbat på golvet och låter denne axla en chefsroll, det är egentligen helt befängt. Ok personen kan ha gjort ett otroligt bra jobb på golvet och tagit sitt ansvar, nästan aldrig varit sjukskriven och otroligt, men det är en sak att jobba på golvet och vara lägre ner i hierarkin mot att arbeta med ansvar. Men ofta får företaget/organisationen sota för detta senare när man helt enkelt märker att personen inte klarar av sitt uppdrag.

Vart vill jag komma med detta då? Jo att det helt enkelt inte spelar någon roll huruvida en person som har jobbat länge inom ett företag/organisation klarar av att hantera en chefsroll, man är helt enkelt inte värd en chefsroll bara för att man tidigare har slitit på olika företag, i olika positioner, under längre/kortare perioder. Arbetsmoral är helt enkelt något som är basic, det gör inte en person automatiskt till chefsmaterial.

För att klara av att vara chef så behöver man egentligen inte ha jobbat alls tidigare, chef är något som man föds till, något som man har talang för. Alla människor kan sjunga men väldigt få är så bra så att de kan försörja sig på det, alla kan sparka på en boll men alla kan inte bli fotbollsspelare för det, varför? Därför att det saknas någon form av talang som innebär att man kan bli bra på det man gör.

Alla vill väl ha en bra chef, en bra chef är också något bra för de som jobbar på golvet i en verksamhet, för en bra chef kan ofta se vilka förmågor och talanger som finns därute och som verkligen kan ses som potentiella efterträdare.

Ändå är det här ett återkommande problem, någon som inte klarar av att axla en chefsroll lyckas på något sätt och av någon anledning att knipa chefsrollen, vad gör man åt det då. Man ser till att fixa rätt person på rätt plats från början, fel person på fel plats leder ofta till att efterträdaren blir av samma virke, lika barn leka bäst i det är sammanhanget. Genom att vara objektiv och inte blanda i personliga relationer med medarbetare så kan man se var den riktiga kompetensen finns och därmed hitta den bäst lämpade för rollen. Ofta är det en person som inte ens finns inom organisationen, utan någon utomstående som har en förmåga att tänka nytt, som har en förmåga att se helhetsbilden och hur man på bästa sätt effektiviserar verksamheten utifrån ekonomiska ramar.

Tobak och alkohol är väl inte speciellt hälsosamt, men det
gör att många människor klarar av sin vardag, dessa droger är tom nödvändiga
för att många ska kunna slappna av och må bra, så är det för att alla inte kan
vara framgångsrika med jobb som de älskar. För har man det så är man
automatiskt mindre stressad, mindre sjukskriven, mer benägen att jobba mer, men
alla kan helt enkelt inte få det. Vad är det i tankegången som alliansen inte
förstår? Det är tydligen helt ok att ta in fler invandrare som kostar pengar,
bidra med några hundra miljoner till kungahuset varje år, sparka på fattiga och
utstötta som bara får färre och färre alternativ till njutning i livet. Det
värsta måste ändå vara bensinskatten, vad har hänt nu då? Har Miljöpartiet haft
något finger med i spelet. Om det är något som verkligen ska sänkas nu när
bensinpriset är så högt så är det just bensinskatten. Hur hade Borg tänkt sig,
han vill att människor ska söka jobb över hela Sverige, han vill att människor
ska pendla för att få arbeta, men då är ju problemet, hur ska människor ha råd
med det när alla skatter höjs hela tiden. Visst inkomstskatten sänks, men det
är väl bara för de mest högavlönade som vanligt, som ändå inte har något
problem med att tanka bilen eller köpa tobak på väg till jobbet. Det enda den
här regeringen tänker på är att få in mer pengar till statskassan, finns det
överhuvudtaget någon tanke på att någonsin, någon gång ge något tillbaka,
knappast.

Nu tar det väl inte lång tid innan borgarna börjar rucka på
semesterlagstiftningen, två veckor till alla samt tio timmars arbetsdagar som
standard, som kan förlängas närhelst arbetsgivaren känner för. Friskvård behövs inte heller, det tar ju bara tid från arbetet.

Jag börjar inte bli trött på snuten för jag vet att dessa bara gör sitt jobb. Men jag börjar bli trött på alla idioter som ska begå någon brottslig handling klockan sju på morgonen en söndag. Efter någon timme så hör man sedan ett helt följe av polisbilar som är påväg till samma eller någon annan utryckning. Va fan är det för fel på folk, är det för mycket begärt att folk ska chilla ner lite, lägga huvudet mot kudden och bara somna om? Slappa och ta det lite lugnt istälelt, det blir ju knappast bättre när nån fuckar upp det och får följa med snuten, vilka idioter det finns helt enkelt.

Men jag vet, man bor ju i lilla Chicago så vad ska man förvänta sig av den här staden egentligen. Jag bor kvar här för att jag tycker det är en trevlig stad där det är nära till allt. Men klyftorna är riktigt stora här, det finns många som lever på illegal verksamhet som droghandel samtidigt som arbetslösheten är stor, med andra ord alla problem en stad egentligen kan ha, finns här i Eskilstuna, det minskar inte direkt kriminaliteten. Men det händer saker här, utvecklingen går framåt mot en tryggare stad, men ibland satsas det fel och det prioriteras fel. Fattiga grupper i Eskilstuna får inget stöd, centrala lägenher som byggs får en enorm hyra samtidigt som det knappt byggs några hyresrätter. Frågan är vilka man egentligen vill locka då en hel del av dessa står tomma. Det finns inte så pass många högavlönade jobb så att det är värt för människor att flytta till dessa. Sen finns det också mycket socialbidragstagare, de får inte dessa typer av citylägenheter utan får nöja sig med något höghusområde utanför stan. Det finns många, väldigt många här som inte ens vågar gå igenom stadsparken under kvälltid, i rädsla för att bli rånad.

Så om ni vill ha lite New York känsla fast i rätt så liten och kompakt stadsmiljö, kom hit till Eskilstuna, ni blir inte besvikna. Här tjuter sirenerna dygnet runt så det är full fart. Då och då sker även lite bankrån och då kan man snällt så utanför avspärrningen och titta på när polisen arbetar förbrilt. Ja välkomna till Eskilstuna om ni inte redan bor här, staden som aldrig sover.

Alla som har sett dokumentären märker hur illa företag behandlar ungdomar. De flesta vet att detta inte är något unikt för The Phone House utan dessa villkor med provisionslön och provanställning utnyttjas av de flesta säljföretag idag. Det sägs att ungdomar är kräsna och att dessa typer av yrken ändå ger en chans för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden.  Men frågan är egentligen vad det är för bild av arbetsmarknaden som ungdomar får när de inte får lön eller en väldigt blygsam sådan för att stå och kränga abonnemang 7 dagar i veckan utan att knappt hinna ta lunch? Dokumentären visar klart och tydligt vad ungdomar idag anser om dessa arbetsförhållanden, en bild av att inte vara värd ett skit vilket i slutändan leder till arbetsgivaren bara spottar en i ansiktet, duger inte jobbet får du gå på dagen utan ens ett tack och hej, bra jobbat.

Det finns företag som utlovar garantilöner men som i slutändan inte betalar ut någon garantilön, detta eftersom det givetvis finns någon form av dold klausul i kontraktet som säger att man ändå måste sälja för en viss summa om man vill ha ut garantilönen. Listan kan göras lång, givetvis. Även inom snabbmatsbranschen utnyttjas ungdomar, många kommer väl ihåg dokumentären McFusk där anställda var tvingade att stämpla ut när det fanns lite att göra, eller att någon sadistisk chef hittade på lite kreativa arbetsuppgifter, exempelvis att skura toaletten med tandborste, då är ju den anställde så att säga i sysselsättning. Man undrar hur långt det ska gå egentligen innan någon säger stopp eller om det bara bli ännu värre. Ungdomar vill ha trygga anställningar med lön som går att leva på, det är inte ens för mycket begärt. Problemet idag är att det också krävs en hel del för att få ett mera kvalificerat jobb, det är knappt att det går att få jobb som städare idag utan utbildning, vad ska alla göra som inte har utbildning och som kanske inte klarar av eller vill studera, det måste väl finnas en marknad även för dessa personer.

Klart, 50- och 60 talisterna kan sitta och snacka om bortskämda ungdomar som inte vill jobba, men problemet är snarare att de själva inte har en aning om hur arbetsmarknaden ser ut idag, de sitter på sina säkra fasta anställningar som genererar en fast lön till i många fall minimalt arbete. I grunden ska en anställd ha en fast lön som går att leva på, sen får det gärna finnas en provisiondel också, men det viktiga är grundtryggheten, den måste finnas där. Äldre generationen har jobbat och slitit men de har fått lön för arbetet, dagens ungdomar jobbar och sliter på dessa typer av jobb utan att få lön. Står man och säljer abonnemang ska man få en fast inkomst för att man är på jobbet och säljer abonnemang, för att man försöker. Det ska inte utgå ifrån att man är på jobbet utan att få lön om man inte säljer, det innebär otrygghet istället för grundtrygghet. Rena provisionskneg borde förbjudas överhuvudtaget, det känns konstigt att ingen har tagit tag i frågan. Sen är det kanske dags att vi i Sverige inför minimilöner där kollektivavtal inte finns, det bör vara en självklarhet. Sen kanske man bör lyfta frågan om att en arbetsgivare måste ha kollektivavtal. Det är sjukt hur många blir utnyttjade på den svenska arbetsmarknaden.

Dokumentinifrån: http://svtplay.se/v/2329491/dokument_inifran/